Tillgänglighet betyder i grund och botten hur väl en miljö, produkt eller tjänst kan användas av alla individer, oavsett fysiska, psykiska eller sensoriska förutsättningar. Tillgänglighetsanpassning handlar därmed om att utforma samhällets olika delar på ett sätt som underlättar för människor med olika funktionsnedsättningar att delta på lika villkor. I ett byggsammanhang innebär detta ofta att man ser över allt från entréer och trapphus till hissar, ramper och nödutrymmen för att säkerställa att inga onödiga hinder uppstår för någon.
Med andra ord är tillgänglighet inte bara något som gynnar personer med funktionsnedsättningar, utan bidrar även till en tryggare och mer effektiv miljö för alla. Dessutom är det en aspekt av samhällsplanering som sträcker sig från små förbättringar på kontoret (till exempel höj- och sänkbara skrivbord) till storskaliga anpassningar i hela industribyggnader (exempelvis bredare portar för truckar eller tydligt markerade utrymningsvägar). I det följande avsnittet kommer vi att fördjupa oss i vad detta innebär för bl.a. industri- och företagslokaler.
Industri- och företagslokaler: Vad betyder tillgänglighet i detta sammanhang?
När man pratar om vad tillgänglighet är och hur mycket det betyder inom industri- och företagslokaler, så handlar det inte bara om att se till att en rullstolsburen person kan röra sig mellan olika avdelningar. Tillgänglighet kan till exempel röra sig om att:
– Garantera en ergonomisk och säker arbetsmiljö för alla medarbetare.
– Möjliggöra enkel åtkomst till maskiner, produktionslinor och transportleder.
– Förbättra skyltning och orientering, så att nya besökare eller tillfällig personal lätt kan navigera.
– Underlätta för personer med hörselnedsättning genom tydlig röstförstärkning eller textbaserad information.
– Skapa genomtänkta och konsekvent utformade evakueringsvägar och nödutgångar.
I en industribyggnad kan det även handla om att anpassa arbetsytor och maskinplacering, vilket inte bara tillgodoser arbetstagarnas fysiska behov utan också minskar olycksrisker och förbättrar produktiviteten. I företagslokaler, såsom kontor, är tillgänglighet lika relevant. Där kan lösningar som dörrautomatik, bredare korridorer och flexibelt möblemang vara avgörande för att alla ska kunna nyttja lokalerna effektivt och säkert.
Vanliga hjälpmedel och anpassningar i byggnader
Det finns ett antal anpassningsåtgärder och tekniska lösningar som ofta implementeras för att öka tillgängligheten i industri- och företagslokaler. Nedan har vi radat upp några av de vanligaste:
Dörrautomatik
Automatisk öppning av dörrar är särskilt viktigt i byggnader där personal, kunder eller besökare regelbundet bär på föremål eller har begränsad rörelseförmåga. Dörrautomatik möjliggör fri passage och minskar risken för att tunga dörrar blir ett hinder.
Armbågskontakter
Genom att placera en enkel tryckknapp på 80-120 cm höjd – ofta kallad armbågskontakt – blir det smidigare för personer som sitter i rullstol, eller som inte kan använda händerna fullt ut, att öppna dörrar. Det är också praktiskt för personal som bär exempelvis verktyg eller dokument.
Armbågskontakter, dörröppnare, passersystem och allehanda tillbehör finner ni hos CDVI Nordic AB.
Ramper
För att överbrygga nivåskillnader i eller utanför byggnaden används ramper, vilka möjliggör passage för rullstolar, barnvagnar och transporter på hjul. Rampernas lutning och utformning är noga reglerad för att minimera olycksrisker.
Passersystem
Säkerhet och enkel åtkomst kan kombineras genom passersystem med kortläsare eller digitala nycklar. Det gör det lättare för behörig personal att komma in, samtidigt som obehöriga stängs ute. Integrerade lösningar kan även anpassas så att de ger rätt hjälp för personer med syn- eller hörselnedsättning, exempelvis genom ljud- eller ljussignaler.
Visuella och taktila markeringar
Genom tydliga kontrastmarkeringar, golvlinjer och taktila plattor kan personer med nedsatt syn enklare orientera sig. Det är också hjälpsamt i bullriga miljöer där ljudsignaler inte alltid går fram.
Akustiska anpassningar
Absorbenter i tak och väggar, eller speciella planlösningar, kan minska buller och ge bättre förutsättningar för individer med hörselnedsättning. Inom industrin är akustisk utformning även avgörande för att minska risken för hörselskador.
Lagar, regler och krav för kontors- och industribyggnader
I Sverige är regelverket kring tillgänglighet och användbarhet av byggnader huvudsakligen reglerat i Plan- och bygglagen (PBL) samt i Boverkets byggregler (BBR). Dessa föreskrifter ställer krav på att nya byggnader, samt större om- och tillbyggnader, ska utformas så att de uppfyller grundläggande tillgänglighetskrav.
Plan- och bygglagen (PBL)
Anger övergripande principer för samhällsbyggande, däribland krav på att byggnader ska vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Boverkets byggregler (BBR)
Innehåller mer detaljerade tekniska regler som måste uppfyllas. Detta inkluderar exempelvis bestämmelser om dimensionering av ramper, dörrbredd och utformning av hygienrum.
Arbetsmiljölagen (AML)
Reglerar arbetsförhållanden i Sverige, vilket innebär att arbetsgivare är skyldiga att anpassa arbetsmiljön för att undvika ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljöverket är den myndighet som ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av dessa regler.
För industri- och kontorslokaler finns det ofta extra krav kopplade till säkerhet, exempelvis brand- och utrymningsregler. Många gånger kan även internationella standarder påverka svensk lagstiftning, framför allt om företaget verkar på exportmarknader där viss tillgänglighetsstandard är obligatorisk.
Vilken myndighet ansvarar för området tillgänglighet?
I Sverige är det främst Boverket som har det övergripande ansvaret för regler och föreskrifter kring byggnaders tillgänglighet. De publicerar föreskrifter, allmänna råd och handböcker som stöd för hur dessa krav ska tolkas och genomföras i praktiken. Därutöver är Arbetsmiljöverket viktig för frågor som rör tillgänglighet på arbetsplatser och arbetsmiljö i stort.
– Boverket fokuserar framför allt på byggnadsutformning, plan- och byggprocesser.
– Arbetsmiljöverket ser till att arbetsgivare följer arbetsmiljölagen och ger vägledning gällande anpassningar för en god arbetsmiljö.
Vid nybyggnation eller omfattande ombyggnation är det kommunens byggnadsnämnd som handlägger bygglov och kontrollerar att byggreglerna efterlevs. Alla dessa myndigheter och nämnder samverkar för att gemensamt säkerställa att byggnader och arbetsplatser uppfyller kraven på tillgänglighet och användbarhet.
När började man fokusera på att göra lokaler tillgängliga?
Även om människor länge har stött på hinder i byggd miljö, dröjde det till främst senare delen av 1900-talet innan frågan om tillgänglighet fick större politiskt och samhälleligt genomslag. I Sverige började mer systematiska anpassningar ta form under 1960- och 1970-talen, då man inledde övergripande reformer för att personer med funktionsnedsättningar skulle kunna delta i arbetsmarknaden och samhället på lika villkor.
– Under 1980-talet preciserades kraven i de nationella byggreglerna, och myndigheter började ge ut mer detaljerade råd för hur nya byggnader skulle göras mer tillgängliga.
– Under 1990-talet stärktes lagstiftningen ytterligare. Bland annat integrerades kravet på tillgänglighet allt tydligare i plan- och bygglagen, och kommunerna fick ett utökat ansvar för att följa upp kraven i samband med bygglov.
– På 2000-talet har internationella konventioner och EU-direktiv påverkat de svenska kraven, samtidigt som ny teknik öppnat upp för innovativa lösningar som dörrautomatik, smarta passersystem och digitala hjälpmedel för syn- och hörselnedsättning.
I dag ser man tillgänglighet som en självklar del av hållbar samhällsplanering, vilket innebär att byggnader och anläggningar ska vara utformade för att kunna brukas av alla, under hela deras livslängd. Detta koncept är också nära besläktat med det som ofta benämns universell design, en planeringsfilosofi som har som mål att miljöer ska fungera så väl som möjligt för alla människor, utan behov av efterhandsanpassningar.
Vi avrundar – vad tillgänglighet betyder
Betoningen av hur viktigt det är med tillgänglighet och vad det betyder i grund och botten, är centralt när man utvecklar eller förvaltar industri- och företagslokaler. Genom att integrera tillgänglighetsanpassning i planeringsstadiet säkerställer man att byggnader och arbetsmiljöer förblir användbara för alla, inklusive personer med funktionsnedsättningar. De vanligaste anpassningarna omfattar automatiska dörröppnare, ramper och passersystem, men kan även innefatta akustiska förbättringar och visuella markeringar.
Lagar och regler för tillgänglighet och arbetsmiljö återfinns främst i Plan- och bygglagen, Boverkets byggregler och Arbetsmiljölagen. Boverket är den myndighet som ansvarar för att skapa och tolka riktlinjerna kring byggnaders utformning, medan Arbetsmiljöverket övervakar att arbetsplatserna uppfyller kraven på en säker och anpassad miljö för de anställda.
Fokuset på tillgänglighet har vuxit fram under 1900-talet och fortsätter att utvecklas i takt med att ny teknik, internationella konventioner och samhällspolitiska målsättningar driver fram mer avancerade och inkluderande lösningar. I dag ses tillgänglighetsarbete som en viktig del av hållbarhets- och kvalitetsarbetet inom industrin, byggsektorn och samhällsplaneringen i stort. Därmed är det inte bara en fråga om lagkrav, utan också en strategi för att skapa robusta, effektiva och attraktiva arbetsmiljöer för framtiden.
