Reservkraft drivs med diesel eller annat bränsle och ger el det när det inte finns något elnät tillgängligt, vare sig det gäller strömavbrott eller avsaknad pga. utbyggnad. I regel går det utmärkt att ansluta det flesta elektroniska apparater till dessa elverk, även känslig utrustning, förutsatt att aggregatet är av rätt typ och rätt dimensionerat. Moderna reservkraftaggregat har oftast inbyggda system för att tillhandahålla en ren sinusvåg som är lämplig för känslig elektronik. Samtidigt finns det äldre eller enklare aggregat som främst lämpar sig för grövre arbetsutrustning, såsom cirkelsågar, kompressorer eller byggverktyg. Denna artikel kommer att gå igenom vad som skiljer olika reservkraftverk åt och hur de kan användas i allt från hem och kontor till storskaliga industrianläggningar.
Att ha tillgång till reservkraft kan i många situationer vara avgörande. För privata hem ger ett reservkraftaggregat trygghet under strömavbrott, för företag kan det förhindra dyra driftstopp och för industrier kan det säkra livsviktiga funktioner. Nedan följer en utförlig genomgång av hur dieselbaserade reservkraftverk fungerar, vad de kan användas till, vilka olika alternativ som finns, hur mycket de kostar samt en tillbakablick på hur tekniken från början uppkom.
Så fungerar ett dieselbaserat reservkraftverk
Ett reservkraftaggregat består i grunden av en förbränningsmotor kopplad till en generator. När motorn drivs med bränsle – i detta fall diesel – roterar en rotor i generatorn som alstrar växelström. Moderna dieselgeneratorer, särskilt de som utvecklats för känsliga applikationer, är ofta utrustade med inverter eller avancerade regulatorer som ser till att strömmen håller en stabil frekvens och spänning. Dessa regulatorer övervakar kontinuerligt både motorns varvtal och generatorns uteffekt, och justerar bränsletillförseln för att bevara jämn effekt även vid varierande belastning.
Ett centralt begrepp i sammanhanget är “ren sinusvåg”, vilket innebär att spänningen uppvisar en vågform utan onödig distorsion. De flesta datorer, TV-apparater och annan känslig elektronik är konstruerade för att drivas med just en sådan sinusformad växelström. Äldre eller enklare reservaggregat kan dock producera en mer “hackig” sinusvåg, vilket kan påverka elektronikens prestanda eller rentav skada vissa apparater. Därför är det viktigt att se till att man väljer rätt typ av generator beroende på vad som ska drivas.
Användningsområden för reservkraftaggregat
Reservkraftaggregat, ofta i form av dieselgeneratorer, används i en mängd olika sammanhang. Inom industri och byggsektor är de en självklarhet vid anläggningar där man inte har permanent tillgång till el eller när man behöver extra effekt vid stora projekt. De kan även utgöra en nödvändighet för sjukhus, datacenter och andra kritiska verksamheter som inte får stå utan ström ens för en kort stund.
Inom hushåll och mindre företag är mindre varianter populära för att driva värmepumpar, kylskåp, frysboxar eller andra apparater av hög vikt för en fungerande vardag. De kan också användas för privatpersoner med sommarstugor på avlägsna platser där elnätet är osäkert eller saknas helt. Genom att välja en invertergenerator med låg ljudnivå kan dessa aggregat även driva ljudkänsliga eller vibrationskänsliga enheter som medicinsk utrustning eller inspelningsutrustning.
Vilken typ av diesel kör de på?
I och med att mackarna erbjuder olika typer av diesel, i vissa fall, så kanske man blir lite fundersam över vad som egentligen går att tanka i dessa reservkraftaggregat. Generellt sett fungerar standarddiesel (EN 590) bra i de flesta dieselgeneratorer, men det är inte ovanligt att man även kan köra på den så kallade “röda dieseln” (märkt diesel för vissa maskiner / eldningsolja) där skattelagstiftningen så medger och om motorn är anpassad för detta. I norra regioner, där diesel riskerar att frysa under kyliga perioder, används ofta vinteranpassad diesel med lägre fryspunkt. De flesta moderna aggregattillverkare rekommenderar ett bränsle som har låg svavelhalt, vilket både minskar miljöpåverkan och förlänger livslängden på utrustningen. Vid tveksamhet bör man alltid konsultera tillverkarens anvisningar eller återförsäljare av reservkraftaggregat för att säkerställa optimal drift.
Olika modeller och kapaciteter
Reservkraftaggregat (oavsett om de är dieseldrivna eller bensindrivna) förekommer i en lång rad effektklasser och storlekar. De minsta enheterna kan leverera kring 1 kW tillräckligt för enstaka verktyg, enklare belysning eller mindre hushållsapparater. Mellanklassen kan omfatta aggregat på 5–10 kW, vilket vanligtvis räcker för ett normalstort hushåll, en mindre verkstad eller ett mobilt byggprojekt. Därefter följer större enheter i spannet 20–100 kW eller mer, anpassade för medelstora företag, butiker, serverhallar eller jordbruksgårdar.
I industri- och storskalig drift kan effekter på flera hundra kilowatt upp till flera megawatt krävas. Dessa placeras ofta i ljuddämpade containrar eller specialbyggda anläggningar för att minimera buller och vibrationer och för att kunna köras under längre perioder. Oavsett kapacitet är det viktigt att dimensionera generatorn efter den förväntade belastningen. Överdimensionering kan vara onödigt dyrt och förknippat med sämre verkningsgrad, medan underdimensionering kan leda till överbelastning och kostsamma driftstörningar.
Vikt och portabilitet
Många föreställer sig dieselverk som stora stationära enheter, men det finns även portabla modeller som kan bäras eller rullas på vagnar. Små, bärbara elverk kan väga från cirka 15 till 30 kg, vilket kan räcka för att driva ett par mindre verktyg eller hushållsapparater vid camping eller kortare strömavbrott. Mellanstora, hjulförsedda modeller kan väga mellan 40 och 100 kg och har ofta en lite större bränsletank för längre drift.
De mer kraftfulla aggregaten, som kan driva hela hushåll eller större anläggningar, väger ofta flera hundra kilo upp till ett par ton. Dessa är därmed inte konstruerade för frekvent förflyttning utan snarare för permanent eller halvpermanent placering. Med andra ord avgör kapacitetsbehovet ofta hur portabelt ett visst reservkraftverk är.
Prisbild och underhåll
Kostnaden för ett reservkraftverk varierar kraftigt beroende på storlek, märke, teknik och tillbehör. En liten, portabel generator för enklare hushållsbruk kan börja kring några tusenlappar, medan ett medelstort dieselaggregat för en mindre verkstad eller kontorsverksamhet kan kosta från 20 000 till 100 000 kronor eller mer. Större modeller för industriella eller sjukhusmässiga behov kan lätt kosta flera hundratusen kronor eller till och med miljonbelopp.
Förutom inköpskostnaden bör man räkna in utgifter för underhåll, bränsleförbrukning och eventuella installationer. Regelbundet oljebyte, kontroll av filtersystem och testkörningar är viktiga delar av underhållet för att undvika driftstopp. Vissa företag erbjuder serviceavtal där man mot en fast avgift får tillgång till professionell kontroll, felsökning och reservdelsförsörjning.
Alternativa drivmedel och lösningar
Även om diesel är den vanligaste bränslekällan för större reservkraftaggregat finns det också bensindrivna varianter, särskilt bland mindre portabla modeller. Bensinaggregat används ofta vid kortvariga behov eller av hobbyanvändare som vill ha ett lägre inköpspris och enklare underhåll. Dessutom finns det gasdrivna versioner, vilka drivs av exempelvis naturgas eller biogas, och dessa kan vara intressanta i områden med tillgänglig gasinfrastruktur.
En annan snabbt växande lösning är stora batteripaket, ibland kallade “powerbanks” för industriell eller kommersiell användning. Dessa kan laddas från elnätet och leverera ström vid avbrott utan avgaser eller buller. Emellertid är sådana batterilösningar fortfarande dyrare och räcker ofta inte för långa driftsperioder, vilket gör att de i dagsläget främst fungerar som ett komplement till traditionella bränsledrivna reservkraftaggregat.
När uppfanns reservkraft i allmänhet?
Konceptet reservkraft uppstod i princip så snart människan började förlita sig på eldrivna apparater i kritiska sammanhang. Redan under tidigt 1900-tal förekom experiment med reservkraftsinstallationer för industrier och sjukhus. I takt med att elektriciteten fick bredare användning – och fabriker samt sjukhus blev alltmer beroende av konstant strömförsörjning – utvecklades nya, mer avancerade system. På 1920- och 1930-talet blev det allt vanligare att större företag hade egna generatorer som backup. Dieseldrivna aggregat fick därefter sitt genombrott under och efter andra världskriget, då de användes flitigt inom militär- och sjukvårdsinrättningar för att säkerställa oavbruten drift.
Under senare delen av 1900-talet började man utveckla mer kompakta och effektiva modeller för hushåll och mindre företag. Innovation inom elektronik och styrsystem har på 2000-talet lett till att reservkraftaggregat kan producera extremt stabil och ren ström, vilket har öppnat upp möjligheter att driva alltmer känslig utrustning och avancerade datornätverk. Idag är reservkraftaggregat, i synnerhet dieselbaserade, väl utvecklade lösningar som erbjuds i stor variation både vad gäller kapacitet, funktion och pris.
Sammanfattande reflektioner om reservkraftaggregat
Reservkraftaggregat, eller reservkraft som det också kallas, har blivit en livsviktig del av modern infrastruktur. Oavsett om man behöver en lösning för en liten sommarstuga eller för ett storskaligt industrikomplex finns det en mängd olika modeller och effektklasser att välja bland. Diesel förblir det vanligaste bränslet för mer robusta applikationer tack vare sin energieffektivitet och tillgänglighet, men bensin- och gasdrivna varianter samt stora batterisystem utgör idag intressanta alternativ beroende på specifika behov.
Att välja rätt typ av reservkraftaggregat och kombinera detta med korrekt underhåll, så kan man inte bara förebygga kostsamma driftstopp eller förstörd utrustning, utan också skapa en känsla av trygghet i tider av strömavbrott. Oavsett om syftet är att driva en känslig datorhall eller en enkel byggsåg ger moderna reservkraftaggregat stora möjligheter till stabil och tillförlitlig elförsörjning – när den behövs som mest.
I nästa artikel belyser vi ämnet kring transformatorstationer och om dessa behöver något skyddsavstånd, dvs. om det är farligt att bo nära en trafo.
